Ärligt, e de fredag igen???

Herregud va fort de går nu.
Vilken som sagt e hemskt skönt för min skull, ja längtar så efter min bebis nu,
ja undrar om h*n har mkt hår som Bella eller om de blir en flintis till som Livy :)
I helgen blir de hur som helst relativt lugnt, Livy har ett barnkalas
på söndag som hon ska gå på, å som vi snällt får följa me på för dom ska
åka rullskridskor, jag tycker de e kul me, men de kanske inte e så bra att ge sig på de
just nu, me bebismagen å allt ;)

Annars tar vi de lugnt som sagt, ja har fått ont i min rygg igen, men ja antar att
efter allt som hänt denna veckan så e de stress.
Jag slog mig ju inte när vi krockade, bara att ja spände mig när ja såg fanskapet i
ögonvrån...Men ja har ju en tendens att bära stressen som en ryggsäck som sagt.
Så de e nog därför, ja behöver lite massage eller akupunktur, men eftersom ja inte kan
direkt ligga på magen så får de vänta till bebisen har kommit ut.....Då ska ja
unna mig lite massage tror ja minsann. :)

Nu ska ja skicka iväg min lilla fishöna till skolan, å sen ska ja vila mig, som vanligt.
Ja missade slutet på Greys Anatomy igår kväll, ( jaaa jag somnade!!!!)
så ja ska kika på de har ja tänkt mig...
Sen håller ja ju på å tvättar me, för kattkräket har ju fått loppor så innan hon får komma in igen
så fick hon lite loppmedicin som ska hjälpa inom 12 timmar, å sen va ja tvungen att tvätta hennes
lilla kattsäng som säkerligen e full me loppägg å massa äckel!!! UUUUSSSCCCHHH!!!!!!!!!

Ja tycker synd om henne för hon vill komma in idag, de e ganska kallt ute, men ja vet att hon
bodde ju UTE under ett skjul förra vintern, i snön å allt, så garaget e nog snäppet bättre
än de....

Ha en bra helg!!!

Vecka 35 alldeles straxt.

Så 5 veckor kvar till mitt BF och ju mer ja tänker på de desto mer känns de som
att bebben kommer jävlas me mig å ja kommer gå över.
Bara för att lixom.
Ja va iaf hos BM i tisdags ju,  väger nu in på 65,3 kg, så ja hade gått upp
runt 2 kg till, men de gör inte så mkt....
Ja visste ju att ja hade växt då kläderna, framför allt tröjorna,
ja hade på mig för 2 veckor sen (och som passade ganska bra),
numera ser ut som magtröjor.....
Nåja...de e inte länge kvar nu, å ja tänker sluta klaga.
Magen mätte 35 cm, så precis där ja ska va...hjärtljuden låg på
150 slag/min och mitt blodtryck va 125/75, vilket ja fortfarande tycker e högt,
för mig, men de e aldrig nån som säger nåt så....
Om 2 veckor, den 9 Nov e de UL som gäller å då får vi se hur stor eller lten bebben e,
och va som kommer hända efter de...
Jag tror själv inte att ungen kommer va så stor, men sen kommer h*n växa som fan
sista veckorna så ja kommer endå ha problem me förlossningen....
Ja bara känner de på mig att de kommer bli tuuuuuungt dom sista veckorna,
de e de ju alltid.
Men hur som helst så låtsas dom ff inte om att ja säger att ja ABSOLUT INTE vill göra kejsarsnitt,
utan att ja vill bli igångsatt tidigare än mitt BF om bebisen e stor...
"de kan vi prata om nästa gång", jodå, så har dom sagt sen vecka 20 typ.
Äsch....Vi får väl se.
Hon kollade mig iaf å ja va inte öppen nåt å huvudet va högt upp sa hon,
så de kändes bra, me alla förvärkar ja haft så börjar man ju undra...
Men hon sa att mot slutet så kan dom bli regelbundna i ett par dagar för att sedan
återgå till inte så onda förvärkar,

Annars mår ja realtivt bra efter våran olycka, jag har ont i ryggen, i axlarna och i benen,
de känns som träningsvärk ungefär, men mentalt så e de lite värre,
De spelas i huvudet hela tiden som en dålig film, och ja funderar hela tiden
på vad som kunde ha hänt, tänk om han hade sprungit in i min dörr istället för Livys,
då hade vi krockat, eller kört i diket, å de kunde gått riktigt illa,
tänk om vi hade kommit 2 minuter senare, då hade ingenting hänt,
tänk om, tänk om, tänk om, tänk om.
Å ja kan inte sluta.
Usch. Jag har iaf sovit gott inatt, så ja hoppas att de blir lite bättre ju mer tid de går...
Ja vet att ja oxå måste ge mig ut å köra igen snart innan de går för lång tid emellan så
ja inte slutar köra för detta...
Hur som helst nu e rutorna fixade och killen som va här igår å fixade dom sa att hela
dörren va intryckt så han ahde lite problem att få in rutan, men de gick till slut,
Så ja tänker tacka Gud igen, om å om igen, att vi mår bra, Livisen har inga fysiska/mentala men,
utan hon mår bra....

Satan i gatan va rädd jag var.

När Livisen å ja körde hem ifrån BM i morse
så kom ett rådjur ifrån ingenstans å sprang rakt in i sidan av bilen,
precis där Livy satt.

Hela bilen skakade och båda rutorna krossades där bak, jag har då aldrig varit
mer rädd i mitt liv, inte för mig själv eller bebisen utan för Olivia.
Hon skrek i högan sky så ja trodde att hon hade skadat sig ordentligt, de visade
sig att hon blev mest rädd, men herregud va adrenlinet kickar in me en gång.
Full styrka typ.
Gode Gud.
Så efter mkt om å men så e ja väldigt skakad och fruktansvärt tacksam att vi
mår bra båda två, Livisen hade glas i håret, men hon fick hoppa i duschen när
vi kom hem å sen ville hon gå till skolan, så ja skickade iväg henne.
Kanske dumt, men ja frågade säkert 5 ggr om hon ville va hemma å de ville hon inte,
Fy va otäckt.
Nu fattar ja hur folk kör på rådjur hela tiden, han kom ifrån ingenstans, verkligen.
Nu ska ja lägga mig å vila å se om ja kan sluta böla i 10 minuter iaf,
huvudvärken kom som ett brev på posten när ja hade lämnat Livy, ja antar
att adrenalinet släppte och ja har slappnat av lite grann.....

TACKAR Gud (eller vem de nu e) som bestämmer va som ska hända,
att jag, bebben och framför allt Olivia mår bra, ja vet inte va ja skulle göra
om något hända mina tjejer, nån av dom.
Mammas hjärta. Herregud.

Ny vecka. IGEN!

Gode tid va fort de går, nu e de måndag IGEN... Å på ett sätt e de ju bra
att de går fort, för då går de fortare tills bebben kommer, 5 veckor kvar,
lite drygt men ja räknar som sagt inte me att de kommer ta så länge, ja tror
att h*n kommmer snabbare än alla tror, men se e de ju en liten busig unge
me så man kan inte lita på nånting.
Jag har haft ganska regelbundna förvärkar nu sen i fredags, som börjar på
eftermiddagen å håller i sig i 4-5 timmar å sen släpper dom lite grann så ja kan gå å
lägga mig iaf, å så kör dom igång så fort ja stiger upp på morgonen, men dom
blir inte smärtsamma förrän på eftermiddagen.....
Ja vet att de inte e de real deal, men de märks ju att dom blir värre å värre, så
ja vet att slutet e nära nu, ja behöver inte vänta sååååååå länge till.
De ja tycker e fruktansvärt jobbigt e att ja inte kan göra de ja vill längre,
å att ja måste be folk om hjälp, att känna sig så jävla handikappad e
fruktansvärt...
Å ofta så gör ja saker iaf, trots att ja inte ska, bara för att ja TOTALVÄGRAR
inse att ja inte e lika rörlig som innan.....
Med följd av att värkarna blir värre och foglossningen kör igång....
Herregud.
Ja har aldrig vart me om maken.
så inte nog me de, ja bröt lilltån igår me, ja vet att den e av,
herrejävla va ja skrek!!
De e som sagt lite svårt att se vart man sätter fötterna, när man inte ens kan SE sina fossingar
längre!!
Så ja öppnade dörren rakt på lilltån, å nu e den blå och lika stor som en köttbulle...
Så de dröjer väl ett tag innan de känns bättre i den me. Hur patetiskt e inte de!! hahhaaaa
Ja kan inte vinna i de här racet känner ja!!!

Hur som helst, igår va de ju dags för pumpa-karvning, å de gick ganska bra,
ungarna hjälpte till å gröpa ur dom å sen målade dom ansikten på dom som ja fick skära ut,
så här fina blev dom:

Som ni kan se så har vi de fortfarande relativt varmt här, eller man behöver en tröja
under dagen men ff ingen jacka!! :))

Såhär fina ser dom ut på kvällen:

Jag och Livisen va oxå iväg å köpte hennes kostym igår, en häxa blev de till slut,
Så nu e vi redo för halloween!! :)
Om inte ungen kommer tills dess vill säga, då måste ja köpa en kostym till ;)

Ha en bra måndag!

Söndagsmys!

Idag blir de inte många knop här hos oss, som vanligt....
Ungarna har haft sina kusiner här inatt så dom leker för fullt,
sen ska vi fixa å dona me våra pumpor e de tänkt,
de e ju snart halloween här hos oss.
Livisen å ja ska dra iväg till affären nu en sväng å se om vi hittar en halloween-kostym
till henne, Bella har sin färdig redan, hon ska ja Dorothy från
Trollkarlen från Oz,

den bästaste filmen någnsin :)
Livisen har haft lite mer problem att bestämma sig
men nu ska vi iaf åka iväg å kika om vi kan hitta nåt...
Ja vet att de e ett misstag för ja kommer inte kunna göra nåt mer på hela dagen
men vissa grejer måste göras, så e de bara.
Å så kan ja kika på bebisgrejer me, ja behöver ju några grejer till....
2 flugor i en smäll.
Ha en bra söndag!!! :)

Mina älskade töser

Jag har så mkt kärlek för mina små älsklingar att ja fattar inte hur de ska finnas rum i hjärtat
för en till.....
Olivia e så otroligt rolig, smart å snäll mot andra, hon e allas kompis :)
å min stora tjeja Bella har en hjärna (och ett hjärta) som inte e
av denna värld, hon e så fruktansvärt smart att ja undrar hur man kan va så
liten å ha så mkt vetskap i huvudet...Å viljan att lära sig ännu mer!!! :)
Mina fina, fina tjejer...
Mamma älskar er så de gör ont i hjärtat!

Ny Blog

Hoppsan hejsan så va de nu dags igen för ett nytt försök
me en blogg.
Jag har tidigare bloggat på marianova, (här kan ni läsa tidigare inlägg:
 http://marianova.com/users/mallanfrallan )men de har kommit så mkt
spam å grejer där, å sen tar de sån fruktansvärd tid innan man kan ens
läsa andras bloggar, eller uppdatera din egna, så ja ska försöka mig på
denna sidan istället. :)

Här kommer ja skriva om mitt trista tråkiga liv som 29årig mamma, fru, dotter, syster,
vän å allt annat som ja faktiskt e. :)
Mitt liv e inte så glamoröst som vissa verkar tro, ja e som sagt ingen Hollywood-fru,
även om ja vill låtsas ibland ;)
Men jag älskar min familj och mitt liv just nu, jag och min man är lyckliga,
mina barn är lyckliga och trygga...Och det är väl allt man kan begära?? :)

Idag mår ja relativt bra, foglossningen verkar ha lugnat ner sig lite grann,
och ja antar att de e för att ja har vilat mkt denna veckan,
men förvärkarna blir bara värre å värre.
Vissa dagar undrar ja om de e dags!
Idag går ja in i vecka 34, så jag har ju en bit kvar, inte mkt men en liten bit...
Nästa vecka blir de besök hos BM igen, å veckan efter de så ska ja på ännu ett
ultraljud för å se hur stor den här tjockis-bebisen verkligen e! :)
Å då får ja ju veta oxå om de blir igångsättning eller om ja får vänta....

Nehe nu e de dags för min lilla fishöna att åka till skolan!